Der Igel

Hier ist der Igel.

Er ist stachelig.

Er lebt in dem Busch und under dem Laub.

Er isst Insekten.

Läslogg 1

Det var i mitten av 1600-talet i staden Terneuse i Holland. Små hus överallt och trädgårdarna hade fått förfall under dem senaste åren. I ett av husen bor det en familj med en Pojke som heter Filip och hans mamma Katerina. Katerina vill inte att Filip ska gå till sjöss, men Filip vill så gärna göra det. Katerina är rädd att samma sak ska hända som det gjorde med Filips pappa Willem, att han ska drunkna. Plötsligt föll Katerina ihop på golvet.  Hon blev medvetslös. Filip sprang till grannarna för hjälp och sprang sedan till doktorn. Filip brydde sig inte om hur mycket det kostade och tvingade doktorn att försöka rädda hans mamma. Tillslut gick doktorn till Katerina och gav medicin. Det hjälpte men hon var ändå döende. Filip gick in till sin mamma som låg i sin säng. Hon ville berätta något nu när hon var döende. Hon sade att hans far inte dog ute på havet, bara på sätt och vis. Filips pappa var dömd att aldrig dö. För sjutton år sedan åkte Willem, Filips pappa, ut till havs med sitt skepp Amsterdam till Indien. En natt när han var ute på havet kom det en stor storm. Katerina, som då var hemma, blev orolig och gick in till vardagsrummet, som är stängt nu. Då kom det en kraftig vindstöt som öppnade alla fönstren och ljusen slocknade. Hon skulle precis stänga de när hon såg hennes man komma genom fönstret. Han berättade om hur hans skepp hade sjunkit. Efter det lade han ett dokument på bordet. Sedan flög han iväg igen ut genom fönstret. Nu när Katerina hade berättat klart sjönk hon ihop på sängen. Katerina var död. Filip kunde inte tro det. Hans mamma hade fått frid i själen, men hans pappa då? Han kom ihåg vad hans mamma hade sagt. Brevet. Men innan han skulle leta efter brevet vill han sova ut. När han vaknade stod doktorn där. Doktorn påminner Filip hela tiden om att få sina pengar. Filip slängde ut doktorn. Senare, när han gick in till sin döda mor märkte han att Katerinas halsband, ett heligt kors gjort av guld, var borta. Filip förstod direkt att det var doktorn som hade tagit det. Filip sprang ända till doktorns hus. Huset var låst och doktorn vägrade att öppna. Filip hämtade hö och satte det framför dörren, och tände fyr. Medan han såg dörren brinna kom en ung kvinna till fönstret. Filip började ångra lite av vad han hade gjort. Han berättade för kvinnan vad doktorn hade gjort. Hon försvann från fönstret. Lite senare kom hon tillbaka med halsbandet. Hon slängde det till honom. Hon ropade på doktorn att han skulle gå ner och öppna dörren. Doktorn öppnade dörren och gick sedan för att hämta vatten att släcka elden med.

fortsättning följer!

Did you get it? p. 71 & 73 TB

Did you get it? 71 & 73 p.71 1 True 2 False 3 False 4 False 5 False 6 True 7 False 8 True p.73 1 Danny 2 Ron 3 'the face' 4 Danny 5 Danny 6 Ron 7 Danny 8 Danny

Tannenwald/Blumewald

Hier ist Blumewald. Im Wald gibt es viele Tannenbäume. Um der wald ist der Busch. Der Berg heisst Sonneberg. Zwischen den Spitze ist ein grossen Tal. Im Berg gibt es eine Höhle. bei der Pfad ist der See. Auf dem See gibt eine Brücke. Nächste der Weg ist die grosse Blume.

Huset på kullen

Jag gick till mitt rum och satte mig framför TV:n. Jag tog fram spelkontrollen och satte på konsolen. Jag har ett Playstation 3 som jag haft i 2 år. När jag hade spelat i ungefär två timmar såg jag att klockan var halv tolv. Jag stängde av konsolen och bytte om till mitt nattlinne. Jag gick till badrummet för att borsta tänderna. Pappa trodde säkert att jag redan hade gått och lagt mig. När jag hade borstat klart gick jag ut till vardagsrummet. Pappa hade somnat i soffan med TV:n på. Jag stängde av TV:n och viskade godnatt till honom. Han svarade inte, utan sov bara vidare. Den natten kunde jag inte sova. Jag vred och vände mig hela tiden. Efter ett tag gav jag upp och stirrade bara på taket. Det blev väldigt tyst. Kusligt tyst. Träden utanför fönstret rörde sig i vinden. Det var en kuslig känsla. Konstigt nog så somnade jag. Efter två timmar vaknade jag av ett ljud. Det kom från taket. Jag tog på mig morgonrocken och ett par morgontofflor. Jag hittade en ficklampa och gick runt i huset. Det var jättemörkt. Klockan var kvart i fyra på morgonen. När jag kom till köket hörde jag ljudet igen, men den här gången kom ljudet från hallen. Jag gick dit, rädd men ändå nyfiken. När jag kom dit såg jag en stor gestalt på väggen. Jag försökte skrika med det kom inte ett ljud från munnen. Sen såg jag att en mus kom fram från vardagsrummet som var bredvid mig. Bakom musen hade en lampa fallit ner till golvet. Det jag såg var bara musens skugga från lampan. Jag blev genast mycket lugnare och gick tillbaka till sängen. Precis innan jag lade mig på sängen hörde jag ljudet igen. Det kom från taket, precis som innan. Jag tog ficklampan igen och gick till hallen. På taket i hallen fanns luckan till vinden. Jag drog ner luckan och fram kom en trappa. Jag klättrade upp och såg mig omkring. Det fanns ingenting där men jag gick ändå upp på vinden. Jag letade efter nått som skulle ha kunnat göra de där ljuden. Det var helt tomt på vinden. Det fanns ingenting. Sen gick jag längre in i vinden och hittade något mitt på golvet. En lapp. Jag tog upp den och läste vad det stod. “Ser dig, inga ögon”. Jag blev väldigt rädd. Jag backade långsamt och vände mig om. Då såg jag en lång man med svart kavaj och inget ansikte, bara ett vitt huvud. Allt slocknade. Jag kunde varken tänka eller känna något. Det var helt svart. Inga känslor, ingenting. Jag hörde att min pappa ropade på mig.Jag satte mig upp och öppnade ögonen. Mitt rum var fullt av lappar. Lappar med med samma text som lappen på vinden. De fanns på taket, väggarna och på golvet. Jag var livrädd. Jag vaknade med ett ryck och såg mig vilt omkring. Ingenting. Allting var bara en dröm. Klockan var 5, men jag var ändå pigg. Jag gick till köket för att ta ett glas mjölk. Jag satte mig vid köksbordet och stirrade på glaset. Det kunde inte ha varit en dröm.. allt kändes så verkligt. Allt blev suddigare och suddigare, och till slut somnade jag. Jag hörde någon göra något i köket. Jag öppnade ögonen och såg pappa göra frukost. Klockan var nio, och jag har aldrig varit så här trött i hela mitt liv. Glaset var fortfarande kvar på bordet, men jag orkade inte ställa ifrån mig det. Pappa kom fram och satte sig bredvid mig.Han frågade hur jag mådde. Jag svarade inte. Han kände på min panna och kände att den var varm. Han sa att jag skulle gå och lägga mig. Jag gjorde som han sa och gick till min säng. Jag lade mig ner och somnade nästan på direkten. Efter några timmar vaknade jag. Jag var fortfarande trött och jag såg lite suddigt. Jag såg mig omkring. Sen tittade jag bort mot dörren. Jag såg en man. Det var för suddigt för att se vem det var. Jag trodde först att det var pappa. Sen började jag att se tydligare och såg att det inte var pappa. Det var den där mannen från vinden. Jag trodde hela tiden att det bara var en dröm, men det var det inte. Jag blundade och tittade igen. Han var borta. Jag kollade bredvid sängen och han var där. Allt blev svart igen, men den här gången vaknade jag inte igen. Nästa morgon när min pappa kom till mitt rum var jag borta. På sängen hittade han en lapp med en bild på mannen. Han sökte överallt på internet för att hitta vem han var. Han fick senare reda på att mannen heter Slenderman. Slenderman tar barn, den här gången mig. Min pappa kunde inte klara av att inte ha mig i sitt liv, så han sköt sig själv. Sen den dagen har Slenderman hållit till vid det här huset mest. Varje barn som kommer till det huset blir hemsökt av Slenderman. Han gömmer åtta lappar i ens hus, och man måste hitta alla för att bli fri från honom. Men ingen har än så länge hittat alla lappar. Vad man än gör, så ska man inte till det huset. Om man gör det finns det ingen återvändo...